Presentationer under årsmötet den 1:a september 2024
Vi lyssnade på tre intressanta presentationer under årsmötet enligt nedan. Presentationerna finns länkade så du kan se dom i sin helhet. Vi vill tacka för Måns, Johan och Madelene för ert bidrag till mötet och tankarna framåt – STORT TACK.
Måns Enander, Länsstyrelsen i Västerås om sjöar som utjämningsmagasin i ett förändrat klimat.
Måns Enander från Länsstyrelsen i Västerås informerade om ett projekt (EU RichWaters) där man simulerat hur sjöar kan fungera som utjämningsmagasin och därmed minska nedströms risker vid extrem väderlek. Det är viktigt att komma ihåg att detta bara är en studie och fler studier behöver göras men resultaten i den här studien är positiva och visar att nedströms flöden vid extrem nederbörd kan minskas med ca 15 % i de aktuella fallen. Men förutom det så visar simuleringen på betydande s.k. multifunktionella nyttor dvs. andra parallella nyttor vid sidan av att hantera översvämningsriskerna. Det gäller inte minst lokal vattenförsörjning vid torka samt betydelsen för livsmedelsproduktionen. Det är framför allt två händelser man utgått från i analysen, vårfloden 1977 och höstregnet 2000. Av de naturbaserade åtgärder som analyserades visade det sig att dammlösningar vid vattendrag var särskilt effektiva. Måns menar att en viktig utmaning vid planering och genomförande av sådan här åtgärder är att komma överens och avväga mellan olika intressen. Se bifogade bilder och rapport.
Johan Axner, vattenstrateg i Enköpings kommun och sekreterare i Örsundaåns vattenråd.
Johan Axner från Enköpings kommun berättade om deras vattenarbete. Arbetet är huvudsakligen inriktat på att hantera översvämningsriskerna i tätorten. Men det förutsätter också ett nära samarbete med uppströms markägare för att genomföra sådana vattenfördröjande åtgärder. Det pågår en viktig diskussion med markägarna om formerna och ersättning för att genomföra sådana uppströms åtgärder när kostnaden hamnar uppströms men nyttan nedströms. Johan lyfter också fram betydelsen av kommunernas ansvar för fysisk planering och visar på ett exempel där fysisk planering misslyckats med att hantera vattenfrågan på ett bra sätt i ett riskområde. Enköping samordnar även det s.k. Örsundaåns vattenråd där bl.a. Heby kommun ingår. Johan berättade också kort om en utredning som Enköping tagit initiativ till vad gäller fördröjningsåtgärder i hela Örsundaån där också Vansjön- Nordsjön ingår. Den utredningen är inte färdig ännu men vi ser fram emot resultat och diskussion. Se bifogade bilder.
Madelene Rendlert, projektledare vatten om kommunens pågående vattenarbete
Medelene Rendlert från Heby kommun informerade om kommunens pågående vattenarbete. Vad som är nytt är att medel har beviljats för en ny tjänst som vattenstrateg från 2025. Kommunens arbete är för närvarande mycket fokuserat på en utredning för att hantera riskerna vid extremväder som ledde till översvämningarna i Heby samhälle 2023 (2350 Ha, eller 12%, översvämmad jordbruksmark). Utredningen är pågående och har också som uppdrag att se på hur omgivande landskapet kan användas som vattenfördröjande områden. I övrigt så har kommunen varit engagerad i myndighetssamordningen runt Tämnaren och de översvämningar som skedde där. Problematiken där är delvis densamma som för Vansjön och Nordsjön med en vattendom/förrättning som är svår att anpassa till nuvarande situation då många dikesföretag har ”dött ut” och det kan vara svårt att hitta dokumentation bl.a. p.g.a. länsbyte. Ett par s.k. dialogmöten har också genomförts gällande dikning med markägare i norra och södra kommundelen. Se bifogade bilder.
En öppen diskussion hölls efter dessa inledande presentation om varför en effektiv vattenförvaltning är så svårt att genomföra.
Ett gemensamt konstaterande var att det finns många intressen att ta hänsyn till. Det blev också en diskussion om Julmyra och att området är planlagt för bostäder med 1 häst per hektar, men sedan kom kommersiella tränare med upp till 40 hästar per hektar. Dom privata hästägarna upplever att de får mer begränsningar än de kommersiella och ställer sig frågande till varför kommunen tillåter 10-20 hästar per hektar. Problemen med näringsläckage blir större vid en sådan hästhållning. Per Möller lovade att ta frågan vidare i kommunen.
Olika åtgärder för att minska övergödningen diskuterades också. För att öka incitamentet hos markägare att delta i vattenåtgärder skulle man kunna kasta in mer morötter vid t.ex. anläggning av bevattningsdammar. I nuläget måste då markägaren gå in med en större insats vid sådana åtgärder, vilket minskar både incitament och ekonomiska möjligheter hos enskilda
Diskuterades vidare att effektiva åtgärder inom jordbruket kan vara att vårplöja istället för höstplöja vilket kvarhåller näringsämnen bättre i marken, likaså direktsådd och att 1 % högre mullhalt ger 50 m3 vatten högre lagringskapacitet per hektar mark.
