Innehåll
Inledning
Denna konceptbeskrivning har vuxit fram ur den ”vattendialog” som pågått med fastighetsägare runt Vansjön och Nordsjön under vinter, vår och sommar 2020. Dialogen har inkluderat både målorienterade diskussioner, konkreta tekniska frågeställningar och frågor om kostnader, organisation och ansvar.
Varför, hur och av vem har varit de centrala frågorna. Diskussionerna har successivt lett fram till ett väl avvägt koncept för en hållbar reglering av Vansjön och Nordsjön som sammanfattas här. För mer detaljerad information hänvisar vi www.vansjonordsjo.se/regleringsprojektet.
Med siktet inställt på bygdens välmående och utveckling
Som fastighetsägare runt Vansjön och Nordsjön vill vi bidra till bygdens utveckling och välmående. Vattenmiljön och dess kvalité är ett av bygdens viktigaste kärnvärden och spelar därför stor roll. För en del av oss är närheten till vattnet t.o.m. själva anledningen till att vi bor här. Tillgång till den livsviktiga resursen vatten är en förutsättning för både jordbruket, friluftslivet och vårt boende. Vi är ca 50 fastigheter som nu går samman i en s.k. vattenreglerings-samfällighet. Tillsammans söker vi tillstånd för att reglera Vansjön och Nordsjön. Regleringen kräver tillstånd av Mark- och miljödomstolen.
Regleringen innebär att det sammantaget blir mer och renare vatten i landskapet. Det medför en positiv förändring för jordbruket, grundvattnet, friluftslivet och miljön jämfört med det nuvarande tillståndet. Vi vill återskapa de vattenmiljöer som finns beskrivna från 1960-talet innan övergödning och igenväxning tog fart.
Klimatförändringarna kommer successivt medföra ökade risker för översvämningar och förändrade årstider. Den viktiga vattenreningen som sker under vårfloden på strandängarna med den s.k. blå bården kommer försvinna när vårfloden försvinner. Vi kommer allt oftare se år utan snö och tjäle och det blir torrare försomrar. Som fastighetsägare vill vi ta ansvar och göra vad vi kan för att minska de risker som kommer med klimatförändringarna. För oss med lågt liggande fastigheter eller åkermark som ligger lågt handlar regleringen om riskhantering. Regleringen av Vansjön och Nordsjön är därför i grunden ett initiativ för bättre riskhantering lika mycket som vi vill värna om de fina vattenmiljöerna.
Fastigheter som samverkar
Vi representerar jordbruksfastigheter, strand- och strandnära fastigheter och samfälligheter runt sjöarna. Alla med mark inom ca 150 m från sjöarna. Vi ser regleringen som en mycket angelägen åtgärd för att både förbättra vattenmiljön och för att hantera riskerna som kommer med klimatförändringarna. Ett win-win initiativ för sjöarna och bygden. Vi går samman för att stärka förutsättningarna för ett aktivt friluftsliv, ett levande lantbruk och ett attraktivt boende för lång tid framöver.
Attraktivitet och fastighetsvärden
Vårt öppna vattenlandskap är fantastiskt men det pågår en övergödning och uppgrundning som sakta kryper allt närmare inpå oss. En av de främsta orsakerna är att den genomsnittliga vattenvolymen i sjöarna har sjunkit sedan 1960-talet och att syrebrist och algblomningar blir vanligare. Det beror delvis på dikningar i utloppet men också på en ökande miljöbelastning i omgivningen och förändringar i vädret. Vi vill bidra till att vända den negativa trenden och istället bana väg för en positiv och uppåtgående trend som stärker områdets attraktivitet. Men vad är det värt sett i ekonomiska termer. Fastighetsmäklare har bedömt värdet av friskt vatten och öppna vattenytor till mer än 200 mnkr enbart beräknat på marknadsvärden för strand- och strandnära fastigheter runt sjöarna. Det är 1-3 mnkr per fastighet beroende på placering och storlek.
Vad innebär begreppet – hållbar reglering?
Med hållbar reglering ställer vi kravet att regleringen i väsentlig omfattning ska stärka sjöarnas naturliga vattenrening och återställa en mer naturlig vattenregim. Vi ska jobba med ekosystemet och inte mot ekosystemet. Dessutom vill vi att det ska åtgå ett minimum av energi för driften av själva regleringsdammen och ett minimum av tillsyn och underhåll under överskådlig tid. Investeringen som sådan ska ha ett livsspann på minst 75 år. Regleringsdammen ska vara dimensionerad för det som kallas för 100-års flöden. Det innebär att den ska kunna klara att hantera all de maximala flöden som kan beräknas uppstå under en 100 års period. Det koncept som presenteras här uppfyller de kraven. Genom att genomföra regleringen på ett hållbart sätt stärker vi ekosystemets naturliga funktioner för en rad viktiga nyttigheter som vattenrening, biologisk mångfald och odling. Saker som också påverkar vår hälsa och välmående.
Vem blir vinnare på regleringen?
Vårt koncept för regleringen gör miljön och naturen till den stora vinnaren och därmed samhället i bredare ordalag. Som enskilda fastighetsägare drar vi också nytta av friskare ekosystem och levande landskap. För lågt liggande strandfastigheter blir nyttan speciellt tydlig genom en minskad risk för översvämning vid extremväder som vi hade t.ex. mitt i sommaren 2012. För jordbruket är nyttan också kopplad till minskad översvämningsrisk men också tillgång till bevattning under perioder av extrem torka som t.ex. under försommaren 2018. I och med att vi magasinerar vatten i sjöarna under våren finns det utrymme för bevattning utan att äventyra nedströms flöden. Nedströms intressen i Örsundaån har generellt en betydande nytta genom att ett renare vatten kommer lämna sjöarna och det s.k. minimiflödet ut ur sjöarna kommer öka under perioder med torka.
Regleringen är ett viktigt bidrag för att nå de svenska miljömålen om levande sjöar, myllrande våtmarker och ingen övergödning mm. Regleringen ska också bidra till den svenska livsmedelsstrategin om en säker livsmedelsproduktion nu och i framtiden. På det sätt är vårt projekt unikt i Sverige genom att både förena EUs vattendirektiv om god ekologiskt status i vattendraget med en livskraftig livsmedelsproduktion. Det koncept som finns framme nu är balanserat med hänsyn till olika intressen både mellan oss som fastighetsägare och för vattenmiljön. Vattenmiljön hade säkert mått ännu bättre av ännu större vattennivåskillnader men det är inte aktuellt med hänsyn till nuvarande markanvändning och bebyggelse.
Att inte göra något, det s.k. noll-alternativet är förenat med stora risker.
Vi är oroliga för det s.k. noll-alternativet dvs. att inte göra något. Vi tror det kommer att ha en påtagligt negativ inverkan på vattenmiljön. I det s.k. nollalternativet är risken stor att lågt liggande fastigheter och jordbruksmark blir översvämmade vid extremväder. Förr eller senare måste åtgärder vidtas i utloppet och med det vassbälte som nu dämmer sjön och växer med ca 1 cm per år. Åtgärder som kan bli synnerligen kostsamma för berörda fastigheter i sänkningsföretaget. Noll-alternativet innebär en succesivt ökande risknivå för fastighetsägarna samtidigt som inflytandet över vattennivåerna minskar. Vi vill undvika en situation där vi tappar kontroll och inflytande över vattenresurserna. Med regleringen återtar vi kontrollen genom en ny vattendom och kan långsiktigt sänka risknivåerna. Ökat inflytande över vattenresurserna är viktigt för alla fastigheter, men speciellt angeläget för fastighetsägarna i sänkningsföretagets avdelning A-B (utloppet ur Vansjön) samt C-D (nedre delen av Fallbäcken).
Hur fungerar en regleringsdamm?
Regleringsdammen har automatisk styrning och byggs vid utloppet ur Vansjön. Fiskar och andra djur kan vandra förbi regleringsdammen genom en skapad vandringsväg, ett s.k. omlöp. Dammen är byggd för att kunna hantera både låga flöden och extremt höga vattenflöden. Dammen har bottentömning. Styrningen sker via dator och styrningen kan kopplas till sensorer som mäter nederbörden för att påbörja tidig avtappning vid skyfall. Konstruktionen dimensioneras för ett minimiflöde förbi dammen på ca 100 l/s som är betydligt högre än de minimiflöden nedströms som finns idag. Den automatiska regleringstekniken är prövad på några få andra platser i Sverige bl.a. sjön Tysslingen utanför Örebro.
Vilka kostnader kommer med regleringen?
Den sammanlagda investeringen beräknas till 8-10 mnkr i regleringsdamm och nödvändiga muddringsprojekt i utloppet. Investeringen förväntas finansieras genom bidrag med hänvisning till den höga miljö- och samhällsnyttan i regleringen. Underhållskostnad och re- investering finansieras av fastighetsägarna själva. Underhålls- och re-investering har beräknats till 1000 kr/år för ingående fastigheter om det är 50 deltagande fastigheter. Ingående fastigheter ska därför räkna med en årlig avgift på 1000 kr under de första åren oberoende av andel i vattenregleringssamfälligheten. När det verkliga underhållsbehovet efterhand blir känt är det troligt att beloppet kan sänkas. Eftersom det är svårt att kvantifiera nyttan för enskilda fastighetsägare är fastighetsägarna överens om att samma underhålls- och re-investeringskostnad debiteras alla medlemmar dvs. 1000 kr per år.
Hur sker tillsyn och praktiska skötsel?
Den automatiska regleringstekniken har ett minimalt tillsynsbehov. Regleringen styrs av en förprogrammerad dator. För den dagliga tillsynen används kameraövervakning och standard larmfunktioner kopplade till mobiltelefon. En ansvarig tillsyningsperson utses som gör regelbundna besök vid dammen. Dessutom utses några personer som ingår i en underhållsgrupp med kunskaper och maskiner för underhåll vid behov. Dammen vid Tysslingen som vi har besökt har under 10 år haft ett minimalt underhållsbehov.
Hur organiseras samarbetet mellan fastighetsägarna?
Fastighetsägarna organiseras i en s.k. vattenregleringsamfällighet. Den fungerar precis som en vägsamfällighet där fastighetsägarna har olika stora andelar. Samfälligheten väljer en styrelse som ansvarar för verksamheten i relation till årsstämmans beslut och samfällighetens stadgar. Det finns endast ett mindre antal vattenregleringssamfälligheter i Sverige. Vad gäller stadgar har vi gjort en syntes av stadgarna från vattenregleringssamfällighet för Lilla Attsjön och bevattningssamfälligheten för Emån.
Hur stora blir andelarna i samfälligheten?
Jordbruksfastigheternas andelar fördelas inbördes i enlighet med andelsfördelningen i sänkningsföretagets sträcka A-B och sträcka C-D dvs. utloppet ur Vansjön samt nedre delen av Fallbäcken.
Finns det några risker förenat med regleringen?
Generellt är risknivån låg. För lågt liggande fastigheter och jordbruksmark är risknivån lägre i regleringsalternativet jämfört med noll-alternativet. Att långsiktigt sänka risknivån är ett av skälen till att genomföra regleringen. Skillnaden är dock att det i regleringsalternativet finns någon som kan avkrävas ansvar dvs. regleringssamfälligheten. För att kunna kompensera för oförutsedd skada tecknar samfälligheten en försäkring på samma sätt som vägsamfälligheter gör. För den känsliga bruksmiljön är bedömningen att regleringen inte innebär några risker utan tvärtom stärker bruksmiljön. Det finns en möjlighet, om än liten att engagemanget med tiden avtar för regleringen och den risken hanteras genom att regleringsdammen konstrueras så att den mycket enkelt kan byggas om till en fast grunddamm. Själva regleringstekniken drivs av el från nätet eller solpaneler. Risken med driftsstörningar i elförsörjningen kompenseras med inbyggda batterier. Styrningen av luckorna kan också skötas via extern hydraulik t.ex. från en jordbrukstraktor. I och med att vattennivåerna kommer att röra sig upp och ner upp till 1 meter under vissa år och att s.k. islyft kan förekomma rekommenderas alla bryggor att vara s.k. flytande bryggor. Generellt rekommenderas fastighetsägarna att ta upp en diskussion med sina försäkringsbolag om sänkte premier eftersom regleringen minskar risknivån för lågt liggande fastigheter.
Vattennivåerna kommer variera under året
Vattennivåerna kommer genom regleringen variera mellan 54,6 och 53,8 möh under normal året och en börkurva styr regleringen av vattennivåer kontinuerligt. Den som kommer ihåg hur sjöarna varierade i vattennivåer under 1960-talet kommer att känna igen sig. Den högsta nivån uppstår under vårfloden. Efter vårfloden fram till början på september sker en succesiv avtappning ner till den lägsta nivån. Under juni och juli kommer vattennivån att ligga högre än idag och under augusti ungefär på samma nivåer som idag. Under hösten höjs vattennivån igen. Vintervattenståndet kommer ligga betydligt högre än idag för att minska riskerna med syrebrist. Den nya vattendomen kommer antagligen medge en maximal höjning till 54,7 möh för att enstaka år kunna använda möjligheten med ”islyft” för att minska igenväxningen i strandlinjen. På samma sätt kommer tillståndet antagligen medge en maximal sänkning till 53,6 möh för att vid behov förenkla underhåll av utloppskanal mm. Regleringen innebär en alltså en återgång till den variation av vattennivåer som fanns under 1960-talet. Skillnaden är att de absolut högsta vattennivåerna kommer att kapas med stöd av regleringen. Det har skett en noggrann avvägning och radarscanning runt sjöarna för att inte påverka byggnader och markanvändning. I utloppet kommer strandängar och betesmarker att vara mer vattentäckta under våren. Det är fastigheterna i utloppet dvs. mellan nuvarande vassbälte och regleringsdammen som kommer påverkas mest av regleringen både på gott och ont.
Intrång på fastigheter i utloppet
Regleringen innebär ett direkt intrång på några fastigheter i utloppet. Det gäller Molnebo 3:1 (Svanviken) där regleringsdammen anläggs, Vansjö 5:16 samt Vansjö 7:1 där utloppskanalen kommer grävas/muddras. Dessutom blir det troligen aktuellt med en mindre fördjupning av utloppskanalen nedströms vid Molnebo 1:4 vid nuvarande forsnacke på Molnebo Gård. Alla gräv- och muddringsarbeten kommer göras för att minimera skada på den känsliga miljön. Det planeras också muddring av en kanal vid Drottningholmen på fastigheten Vansjö 3:3 samt upprensning av den s.k. båtrännan mellan fastigheterna Vansjö 2:2 och Vansjö 4:1.
Vad blir nästa steg?
Du/ni kommer i början av oktober 2020 få ett formellt erbjudande om att ingå i Vansjön- Nordsjöns Vattenregleringssamfällighet. Du bekräftar ditt deltagande genom att returnera den bifogade fullmakten till Yngve Melin senast den 20 oktober. På www.vansjonordsjo.se/regleringsprojektet kommer du efterhand kunna läsa ”Tillståndsansökan för regleringen av Vansjön och Nordsjön” samt den ”Miljökonsekvensbeskrivning” som gäller för projektet. Vill du också ha tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning hemskickad kontaktar du någon av nedanstående. Vi räknar med minst 6 månaders behandlingstid för domstolen. Regleringssamfälligheten konstitueras i och med domslutet. Vi hoppas på ett positiv utfall från domstolen och vi som fastighetsägarna har sedan 5 år på oss att säkra finansieringen för regleringen innan tillståndet förfaller. Beräknad byggstart 2022-2023.