Varför görs regleringen?
För att långsiktigt stärka jordbrukets, friluftslivets och besöksnäringens behov av rent vatten i rätt mängd för denna generation och kommande generationer.
Vad händer om vi inte gör något?
Det är ett katastrofscenario med förlust av lokalt inflytande över viktiga resurser och betydande ekonomiska konsekvenser. En kartläggning gjord 2018 visar på en förlust av fastighetsvärden motsvarande 200 mnkr.
Blir det mer översvämning?
Nej, ett av regleringens viktigaste syften är att minska risken för oönskad och allvarlig översvämning av lågt liggande mark.
Hur påverkas växtligheten i sjöarna?
Växtligheten minskar men behovet av klippning försvinner inte helt.
Hur ska jag förstå vad de reglerade vattennivåerna innebär i praktiken?
Vattennivåerna kommer grovt motsvara de som fanns före sänkningen i början av 1980-talet. En skillnad är dock att vintervattenståndet kommer vara högre än då för att minska risken för syrebrist.
Hur ska jag kunna förstå betydelsen av olika regleringsalternativ?
Titta i tabell 3. i rapporten ”Alternativ för regleringen av Vansjön och Nordsjön” under fliken Dokumentation så hittar du en enkel sammanställning över effekterna.
Vem tjänar på detta och vem förlorar på regleringen?
Regleringsprojektet är byggt för att alla ska bli vinnare. Jordbruket, friluftslivet, boendet och naturen både uppströms och nedströms tjänar på regleringen.
Vem betalar?
Investeringar i regleringsdamm och muddring beräknas bli finansierade genom bidrag men underhållskostnaderna måste finansieras lokalt. Det ligger i första hand på den nya regleringssamfälligheten men vi behöver titta på hur man kan hitta en bredare finansieringslösning för underhållet. Fastighetsägarna behöver under våren titta mer på hela kostnadsbilden.
Kan det komma kostnader om inte regleringen genomförs?
Ja, eftersom vassbältet idag grundar upp med 1 cm per år måste sänkningsföretaget göra något i utloppet för eller senare. Det kan bli kostsamt för de ganska få fastigheter som då ska bekosta detta.
Hur stor blir kostnaden för re-investering och underhåll i regleringen?
Det cirkulerar olika uppgifter beroende på hur man räknar från ca 30000 – 70000 kr per år. Detta är en viktig fråga för fastighetsägarna att kvantifiera underhållskostnaderna under våren/sommar 2020.
Finns det några beräkningar av kostnaderna att inte göra något?
Den ända beräkningen som är gjord visar att fastighetsvärdena skulle sjunka med ca 200 mnkr om sjöarna växer igen. Det är svårt att beräkna de ekonomiska förlusterna av minskad vattensäkerhet och annan negativ inverkan på vattensystemet här och nedströms. Om någon är beredd att bidra med sådana beräkningar så hör gärna av er till Yngve.
Hur vet man att nästa generation är beredd att ta det ansvar som vi nu planerar för med att förvalta en regleringsdamm?
Det kan man inte veta men det borde inte vara ett problem. Regleringen ska bli så fördelaktigt utformad så att det för nästa generation blir uppenbart med värdet av att ta det ansvaret. Det gäller inte minst hur nya affärsmodeller kan utvecklas inom lantbruket och besöksnäring för förvaltningen av vattenresurserna. Om 25 år kanske vattenvård är en betydande inkomstkälla för jordbruket.
Hur många fastigheter kan tänkas ingå i vattenregleringssamfälligheten?
Ca. 50 fastigheter finns med på listan idag. Alla fastigheter behöver inte vara med men det är naturligtvis bra och roligt om så många som möjligt delar på ansvaret för regleringen. Deltagande i regleringssamfälligheten följer i slutänden fastigheten. Det verkar vara svårt att kunna komma in i regleringssamfälligheten i efterhand.
Om jag ingår i regleringssamfälligheten, varför ska jag då betala för grannen som kanske inte ingår men använder sjöarna mer än jag gör?
Kostnadsfördelningen kommer aldrig bli helt rättvis. Det kommer finnas dom som tjänar mer på regleringen än andra men alla ska i någon mån bli vinnare. Men vi behöver absolut gemensamt mellan fastighetsägarna titta över hur kostnadsfördelningen kan ske på ett smart och långsiktigt sätt. Lämna gärna förslag till Yngve.
Var ska regleringsdammen placeras?
Det finns för närvarande två alternativ, dels vid Svaneviksbron och dels strax nedström på Molnebo.
Vilka risker finns med regleringen?
Riskerna anses minimala. Riskhanteringen inkluderar bra försäkringsskydd, byggnation enligt gällande byggnormer och smart utformning av tillståndet att reglera sjöarna.
Kan skräp samlas vid dammen och täppa till den?
Flytande skräp som grenar och vass kan samlas men urtappningen sker i botten så flödet hindras inte. Erfarenheterna från Tysslingen är att det inte varit något problem med skräp och man har endast en gång under 10 år använt en grävare för att rensa vid dammen. Flytande skräpskydd kan placeras uppströms regleringsdammen men det har inte behövts i Tysslingen.
Vem sköter övervakningen av regleringsdammen?
Övervakningen sköts av en person utsedd av regleringssamfälligheten. Dammen är automatisk och sköter sig själv. Övervakningen blir helt digital till den personens dator/mobil. Övervakningskamera monteras också på plats.
Hur många timmar går åt till underhåll och tillsyns?
Tysslingen uppger att tillsyn och underhåll är minimalt med högst ett par timmar per månad. Det som kan ta mer tid är om den automatiska regleringskurvan behöver justeras av någon anledning.
Behov av re-investering för kommande underhåll av regleringsdammen?
Behovet av re-investering har uppskattats till 15 000 kr/år av Norconsult AB. Det innebär att 15000 kr avsätts varje år för kommande underhåll när anläggningen blir äldre.
Allmänna intryck från studiebesöket till Tysslingen?
Tysslingen uppger att den automatiska regleringen är en förutsättning för att klara betesdrift och annan skötsel av strandängar mm. Tid för tillsyn och underhåll är minimalt. Inga större komponenter har bytts ut under 10 års drift.
Finns det ett motsättningsförhållande mellan sänkningsföretaget och regleringssamfälligheten?
Nej, sänkningsföretaget samarbetar med den tänkta regleringssamfälligheten. Sänkningsföretaget sökte själv för samma åtgärder 2009. Sänkningsföretaget har i beslut 2015-04-23 sagt ja till att ingå i en ny regleringssamfällighet.
Vad vinner sänkningsföretaget på att en regleringssamfällighet bildas?
Den främsta rent ekonomiska vinsten ligger i att sänkningsföretaget ”slipper” ansvaret för utloppet dvs sträcka A-B och de potentiellt kostsamma investeringar som kan komma behöva göras i utloppet framöver. En kommande investering av sänkningsföretaget i utloppet fördelas då på ganska få markägare som idag är delägare i sträcka A-B.
Kommer det att komma mindre vatten nedströms i Örsundaån?
Nej, det kommer inte komma mindre vatten nedströms. Skillnaden nedströms kommer bli att flödet kommer bli mer naturligt med ett jämnare flöde över året. Regleringen innebär att det alltid kommer att passera en minimitappning genom faunapassagen.