Övergödning – Vansjön Nordsjön
Vad är övergödning egentligen?
En övergödd sjö hamnar lätt i en ond cirkel. Fosfor från omgivningen — jordbruk, avlopp, markvatten bl.an. — sjunker till botten och lagras i sedimentet under lång tid, s.k. externbelastning. Men när sjön blir varm och syrefattig på djupet börjar sedimentet läcka tillbaka fosfor upp i vattnet. Det kallas internbelastning — sjön göder sig själv.
Det är väldigt viktigt att få ner mängden fosfor utifrån. Men det räcker inte att bara minska eller till och med stoppa tillförseln. Man måste fokusera på båda delar.
Hur händer det?
Från frisk sjö till övergödd sjö
En sjö åldras naturligt över tusentals år. Mänsklig aktivitet kan accelerera den processen till decennier — precis vad som hänt med Vansjön och Nordsjön sedan sjösänkningen kring år 1900.
- Klart, syrerikt vatten
- Få vattenväxter
- Stenig och sandig botten
- Rikt djur- och fågelliv
av påverkan
- Grumligt, syrefattigt vatten
- Algblomning och igenväxning
- Lerbotten med fosforrikt sediment
- Färre djurarter
Naturlig process: tiotusentals år · Accelererad av mänsklig påverkan: decennier
Situationen i Vansjön
6,5 gånger sjöns kapacitet — varje år
Varje år läcker sedimentet i Vansjön och Nordsjön ut fosfor som motsvarar 6,5 gånger hela sjöns tillåtna fosforinnehåll för god ekologisk status. Det är en av de högsta kvoterna som uppmätts för sjöar i regionen.
Beräkningsunderlag: Vansjön och Nordsjön har tillsammans en volym om ca 20 miljoner m³. Gränsvärdet för god ekologisk status är 38 µg/l, vilket ger ett tillåtet fosforinnehåll på ca 76 kg. Uppskattad internbelastning från sedimentet: ~500 kg/år. 500 ÷ 76 ≈ 6,5×.
Vad gör VNV?
Det är mycket som händer nu.
VNV deltar i ett projekt som analyserar vattnet i Fallbäcken samt vattnet i sjöarna för att kartlägga bland annat mängden fosfor som når sjöarna varje år. Dessutom har Länsstyrelsen beviljat stöd till en studie som ska kartlägga hur stor internbelastningen faktiskt är och vilka delar av sjöbottnen som bidrar mest till den.
Resultatet från internbelastningsprojektet ska ge ett konkret underlag, inklusive projektering, för framtida åtgärder – till exempel aluminiumfällning eller syresättning av bottenvattnet.
Utan den kunskapen riskerar insatserna att missa grundorsaken. Det är därför det här projektet är ett enormt viktigt steg mot friskare sjöar.
Läs mer om internbelastningsprojektet.