Vädret nu: Vind: – m/s Temp: – °C Imorgon: – °C📅 Badtemp: – °C

Internbelastningsprojektet

Tillbaka till startsidan

Vad är internbelastning?

Övergödning i en sjö har två källor: externbelastning, fosfor som tillförs utifrån via tillflöden, direkt avrinning från marken omkring, och markvatten. Och den andra är internbelastning, fosfor som redan finns inlagrat i sjöns bottensediment och som frigörs därifrån.

När syret i bottenvattnet tar slut, vilket händer under varma somrar, kan sedimenten börja läcka fosfor tillbaka ut i vattnet. Även när det finns gott om syrgas frigörs fosfor från gammalt organiskt material i sedimenten (döda alger och akvatiska växter), särskilt när vattnet blir varmare. I en grund sjö som Vansjön kan det leda till att vattnet tillförs mer näring inifrån, även om tillflödena från omgivande mark skulle minska. Det är ett problem som inte går att lösa enbart genom att minska utsläpp uppströms.

En studie från 2021 (Agrillo, SLU) visade att Vansjöns sediment under syrefria förhållanden kan utgöra en betydande källa till övergödningen. Den studien var ett bra första steg men den räckte inte för att avgöra hur stor internbelastningen faktiskt är, varifrån i sjön den kommer, eller vilka åtgärder som är mest effektiva.

Frostigt vass vid Vansjön en vintermorgon
Sjöarna är ett åretruntlandskap — och ett åretruntansvar.

Vad ska projektet ta reda på?

Förstudien syftar till att kartlägga internbelastningen i Vansjön och Nordsjön och ge ett faktabaserat underlag för framtida åtgärdsbeslut. Projektet inkluderar:

  • Provtagning av sjövatten under hela säsongen 2026, med analys av fosforformer och klorofyll
  • Sedimentprovtagning på sex platser i sjöarna, med totalt 48 prover för laboratorieanalys
  • Framtagande av en ny djupkarta (lodning) för Vansjön och Nordsjön
  • Rumslig modellering av sedimentfosfor för att identifiera var internbelastningen är som störst
  • Dynamisk modellering för att simulera hur sjön reagerar på olika åtgärder
  • Projektering av möjliga åtgärder, med kostnadsuppskattningar
48
sedimentprover för laboratorieanalys
6
provtagningsplatser i sjöarna
2026
fältsäsongen då provtagning genomförs
Djupkarta över Vansjön och Nordsjön
Djupkarta över Vansjön och Nordsjön. En ny, mer detaljerad lodning är en del av förstudien.
Möjliga åtgärder som utreds inkluderar aluminiumbehandling av sedimenten och syresättning av bottenvattnet. Vilket som är lämpligast — eller om en kombination är aktuell — är en av frågorna projektet ska besvara.

Vem genomför arbetet?

Det operativa arbetet, modellering och analys bl.an., utförs av Sjörestaurering Sverige AB, med SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) som underkonsult för sedimentanalys. Djupkarteringen genomförs av Hagströms Vattenvård & Miljörätt AB.

VNV är projektägare och ansvarar för administration, samordning och rapportering till Länsstyrelsen.

Sjörestaurering Sverige AB SLU – Sveriges lantbruksuniversitet

Hur finansieras projektet?

Projektet finansieras till övervägande del av LOVA-bidraget som Länsstyrelsen Uppsala beviljade i mars 2026.

Finansiär Belopp
LOVA (Länsstyrelsen Uppsala) 644 500 kr
VNV (ideell arbetstid och egna kostnader) 62 500 kr
Heby kommun 10 000 kr
Totalt 717 000 kr

När händer vad?

2026 — Fältsäsong

Fältarbete och provtagning pågår under hela 2026. Sedimentprover, vattenprovtagning och djupkartering genomförs.

Vintern 2026–2027

Modellering, analys och slutrapport färdigställs.

30 april 2027 — Slutredovisning

Projektet redovisas till Länsstyrelsen Uppsala.


Vad händer sedan?

Förstudien ger inga omedelbara miljöeffekter. Det den producerar är ett beslutsunderlag — ett kvalitetssäkrat underlag om var problemet sitter, hur stort det är, och vilka åtgärder som är rimliga att gå vidare med.

Eventuella restaureringsåtgärder kräver separat finansiering och planeras i ett nästa steg.

Läs mer om övergödning och internbelastning